Ambitiösa energilösningar

Upp till 40 procent av energin till Dals samsjukhus, som ska stå klart 2030, kommer att produceras med spillenergi. Projektets livscykelmål betonar bland annat livslängd, ekologisk hållbarhet, miljöansvar, energieffektivitet och låga utsläpp.

Utmaning: Planera energilösningarna för ett stort sjukhusprojekt 2018, även om hela projektet inte ska vara klart förrän 2030.

Ytterligare utmaning: Förutom förnybar, återvinningsbar och självförsörjande energi, överväga hållbarhets- och koldioxidavtrycksaspekter.

”Vi pratar om riktigt ambitiösa lösningar”, säger Ulla Nykter, som är ansvarig livscykeldesigner för Dals samsjukhusprojekt. Nykter, som arbetar som gruppchef på Granlund, en expertgrupp inom fastighets- och byggbranschen, ansvarar för att energi- och ansvarslösningarna i sjukhusprojektet har mål – och att de också genomförs i praktiken.

Enligt Nykter var det viktigt redan från början av projektet att planeringen inte fastnade i 2018 års lösningar. Samma åsikt har framförts av Anni Tyni, som arbetar som ledande energiexpert vid Helsingfors stad och representerar kunden i Dals samsjukhusprojekt.

– Vi kan inte veta hur världen kommer att se ut år 2030, medger hon.

Tyni ansvarar för att kundens mål för ekologisk hållbarhet beaktas i sjukhusprojektet. Enligt henne kommer Dals energilösningar att utformas på ett sådant sätt att nya lösningar kan godtas för sjukhusområdet i takt med att tekniken utvecklas, även efter att det är klart.

– Det måste finnas möjlighet till ytterligare förbättringar, säger hon. Detta är viktigt eftersom energilösningarna och sjukhusverksamheten ständigt utvecklas. Nya krav kommer hela tiden.

År 2018 utarbetades också livscykelmål för Dals samsjukhus. Förutom livslängden hänvisar de till ekologisk hållbarhet, miljöansvar, energieffektivitet och låga utsläpp. Sjukhuset måste också kunna användas, servas och omvandlas så länge som möjligt.

– Låt oss ta de bästa idéerna, säger Nykter. – Och utveckla dem vidare, fortsätter Tyni.

Designerna kompletterar ibland varandras meningar som om de hade en gemensam hjärna. De har jobbat ihop tidigare.

Vad beträffar Dals samsjukhusprojekt är det möjligt att få bort upp till 20 procent av byggnadernas referenssiffra för energieffektivitet, dvs. E-siffran. Minimimålet är en 10 procents förbättring av föreskriftsnivån. Enligt Nykter har ”målet satts realistiskt”.

– För vissa kan miniminivån på minus tio procent av föreskriftsnivån låta blygsam, eftersom målnivån redan är högre i till exempel skolor och daghem. Men ändamålet med sjukhuset är mer krävande, så 10 eller 20 procent är riktigt bra för sjukhuset, säger Tyni.

Dals samsjukhus är ett av de längsta projekten i Nykters och Tyns karriärer. Deras roller sträcker sig till perioden efter byggnadsansvaret, när sjukhuset och byggnaderna redan har tagits i bruk.

– Det är först år 2030 eller senare som vi vet om de uppsatta målen är uppfyllda. Nu kan vi bara bedöma om vi är på väg åt rätt håll, säger Tyni.

Återvinning av spillvärme

Sjukhus skiljer sig från många andra byggprojekt genom att de kräver helt enorma mängder energi dygnet runt och året runt. Dess energitrygghet måste också garanteras under både normal användning och krisanvändning.

Sjukhusets viktigaste anläggningar är så att säga prioriterade: de måste fungera med absolut säkerhet under ett eventuellt energiavbrott.

Sjukhusets energilösningar kräver hög tillförlitlighet i olika situationer. Enligt Nykter och Tyni förbereds man på små och stora kriser. En liten kris innebär till exempel att en värmepump går sönder, vilket kan repareras ganska snabbt. En stor kris innebär däremot till exempel att hela energisystemet kollapsar.

– Men vi är beredda på det också, försäkrar Nykter. ”Reservgeneratorer tas i drift under en kris.”

Upp till 40 procent av energin vid Dals samsjukhus produceras med hjälp av spillvärme. Just detta kallas energieffektivitet.

– Spillvärme genereras på många ställen: när kyla produceras genereras värme – som till exempel i kylskåp. Nu återvinner vi varm luft eller varm vätska och återanvänder den där uppvärmning behövs, förklarar Nykter om processen.

Sjukhus har många anläggningar som kräver kylning dygnet runt och året runt: ventilation, kök, bårhus, telekommunikationsanläggningar och bildutrustning. Värme kan återvinnas från dem alla.

De gamla byggnaderna i Dals samsjukhus renoveras för att förbättra deras energieffektivitet. Byggteknik, ventilation och belysning kan åstadkomma mycket, men enligt Nykter är det inte värt att göra om allt. Museiverkets skyddskrav innebär också begränsningar för vad som får göras med fasader på gamla byggnader.

Sten från stenbrott som fyllmedel

Flera byggnader rivs i Dals sjukhusområde. Till exempel kan materialen från en hälsostation som revs sommaren 2022 användas upp till 90 procent: krossad betong går till förkonstruktion, gipset används till gipsskivor och glas görs till cellglas. Isoleringsullen mals till mineralullspulver som en del av utvecklingsprojektet Wool2Loop, som råvara för alternativ cement.

Rivningsplatserna producerar också en del kompositmaterial och plast, som båda är svåra att återvinna. Tills vidare kommer rent rivet virke främst att skickas till energiförbränning.

– Allt mindre mängd material slängs från rivningsplatsen enbart som avfall. Stora framsteg har gjorts på denna punkt på ett par år, säger Nykter.

Ett nytt parkeringsgarage kommer att grävas ut under Dals samsjukhus, vilket leder till att stora mängder ballast, dvs. stenmaterial, skapas. Om stenmassan inte används i Dals samsjukhusområde kommer Helsingfors stads masskoordinator till undsättning, och styr stenen till en annan byggarbetsplats.

Sjukhuset använder energi som producerats på platsen

Dals nya sjukhus strävar efter att ta till vara den energi som produceras på platsen så mycket som möjligt.

Användningen av förnybar energi beaktas vid byggandet utöver energiåtervinningen. Systemet gör det möjligt att utnyttja förnybar energi från flera energikällor, varav de mest kända lösningarna är bergvärme- och luft-vattenvärmepumpar som används även i mindre skala.

Förutom värmepumpar utnyttjar Dals samsjukhus solenergi. Om takytan inte har tagits över av ett grönt tak eller ett annat byggnadstekniskt bås, har solpaneler som producerar stora mängder megawatt utnyttjats där.

– Vi har också funderat på fönsterutsikter, säger Nykter.

Priserna på solpaneler har sjunkit, så idag kan du få en kraftfullare panel till ett lägre pris. Panelerna i Dals sjukhusprojekt kommer inte att förvärvas förrän om flera år, så teknikutvecklingen kommer sannolikt att erbjuda ännu bättre lösningar.

Gröna tak är också grönskande utomhusgårdar

Gröna tak hjälper också till med dagvatten. De har en fördröjande effekt, som inte tillåter att allt regnvatten rinner ut i asfalterade och stenbelagda områden, och det är inte nödvändigt att genast ta vatten i stadens avlopp. Detta förhindrar översvämningar, vilket i sin tur i värsta fall utsätter stadens avloppssystem för påfrestningar.

De gröna taken fungerar också som frodiga utegårdar. De har en kylande effekt och eliminerar värmeöeffekten. Med värmeö avses ett fenomen i stadsmiljön där asfalt och byggnader behåller värmen och frånger den utåt, vilket får temperaturen att stiga.

De skyddade byggnaderna på tuberkulossjukhuset från 20-talet är omgivna av en frodig, skyddad park som blir kvar. Gamla träd är snyggt inslagna i varningsband, så att de kan växa i fred på sina välbekanta platser. Samtidigt integrerar de med sin existens den nya tiden i den bestående miljön och dess atmosfär.

Text och bilder: Raine Huvila